En dag av saknad för Frankrike och vänner
Detta är dagen som min kära Pancho åker hem från Frankrike tillbaka till Argentina... Vilket också betyder att alla av oss som skulle åka tillbaka efter en semester av avslutat sin vistelse i La Rochelle. Och också att det blir mycket svårare att träffa denna fina människa. Det är någon som vi alla fästes vid och som visade mig dem bästa delarna av människor som kommer från värmare breddgrader. Det är något visst med deras livsåskådning och sätt att ta sig fram i vardagen. Även om de verkar lata och glider fram på banaskal, så bryr de sig om saker. De vill bara göra det på ett roligt sätt. Det tar helt enkelt vara på 'enjoy the ride' och inte bara att kämpa mot målet. Jag vet inte hur många gånger jag sett några av mina favoritpersoner dansa in i lektionssalarna, försökt skämta med även den bittraste om mest allvarligaste läraren. Såklart finns det också andra sidan myntet och jag har även sätt de flesta sova på lektionerna, komma för sent till möten etc. Men ibland är det som behövs en balansgång, mötas på mitten. Jag tror det var därför jag trivdes så bra i min grupp med två killar från Sydamerika. Jag var hispig, ville planera och organisera. Medan de var avslappnade och varvade arbete med nöje cirka 50/50. Jag fick pusha dem och dem fick lugna ner mig. Vet inte hur många gånger jag fick höra "Relaaaaax", med ett leende bakom. Även om vi absolut inte var den mest effektiva gruppen hade vi i alla fall mest roligt och bytte lärdomar/erfarenheter med varandra. En kväll satt vi uppe till 3 på natten och pratade/arbetade. Man kom väldigt nära varandra och delade allt som hände runtomkring. Något som jag verkligen saknar nu. Jag saknar mina två kompanjoner. Men en dag är jag säker på att våra vägar möts. Det är bara ännu en anledning att ta sig över atlanten, antingen Argentina eller Florida. "It's not a goodbye, just a see you later".
Någon som däremot är mer möjligt inom den närmsta tiden är faktiskt ett återbesök i La Rochelle. La Rochelle och mina 4 fina tjejer där uppe. Även alla andra också såklart! Men våra princess-möten och alla galna upptåg som hänt när jag varit med dessa tjejer finns inte ord för här. Så himla öppna och glada människor med en glimt i ögat, men som man ändå kan prata med vad som helst. Även om våra olikheter är väldigt stora många gånger ses det som något underhållade. Eftersom jag är ledig i nästan 1,5 vecka efter tentan i mars funderar jag starkt på att åka dit och träffa alla. Träffa alla innan de åker tillbaka till sina länder när terminen är slut. Därför känns det lite som sista chansen, för mitt i läsperioderna vet jag att jag inte kommer känna ro att jag har tid att åka iväg... Något som passar väldigt bra är också att det är en årlig fest som äger rum 29 mars till 1 april! Det är visst bland det största eventet under året och kallas Olympiaden. Det är dagar med tävlingar i diverse sporter och samtidigt festligheter. Folk peppar för denna sak långt i förväg, skapar danser och trycker upp egna kläder. Åhhh det skulle vara så himla kul om det blir av!!
Kommentarer
Trackback